Igår skulle E genomgå ett lungfunktionstest vilket hon gör ca 1 gång i halvåret. Testet kräver att barnet är sovande varför vi kvällen innan höll henne vaken längre och så gick vi upp tidigare på morgonen så vi trodde att vi var home free. Så var dock icke fallet. När vi tillslut äntligen lyckats få E att somna så var det dags att bära iväg henne till undersökningsrummet. På vägen dit stod det en sköterska och pladdrade JÄTTE HÖGT med några anhöriga och brydde sig inte ett dugg om att vi kom med ett sovande barn i famnen. Man tycker att de kanske kunde dämpa sig lite, det kan ju inte direkt vara någon hemlighet att de där undersökningarna utförs varje tisdag. E vaknade förstås och sedan var det kört. Vi försökte en lång stund att få henne att somna men det gick bara inte. Det var bara att åka hem igen. Halva dagen bortkastad och tusentals skattebetalarkronor. Smart! Det kan ju inte vara första gången det händer heller.

Idag träffade E sin läkare och sjukgymnast och det var idel lovord vilket var mycket skönt att höra.